Årets Flipplag? – Hockeyettan Södra

Förra året trodde jag att Vimmerby skulle bli det lag som överraskade alla positivt. Det kan man väl säga att de också gjorde. I år känns serien betydligt mer sektionerad i kluster där det blir svårare att se något lag klättra eller sjunka för djupt i tabellen.

Topp tre lär vi hitta IFTL, KHC och Vikings. I ett kluster under dessa kommer vi hitta TAIF, Vimmerby och KRIF. I ett block under kommer sannolikt Hanhals, Dalen, Mörrum och i blocket längst ner hamnar Halmstad, Borås och Tyringe. Sen är det svårt att gissa de exakta tabellplaceringarna inom dessa blocken och egentligen har det ganska liten betydelse. Det enda relevanta kommer vara TAIF, VH och KRIF som kommer göra upp om två platser till Allettan.



Om man nu ska hitta en liten småraket i år som har potentialen att bli årets svar på förra årets Hanhals och Vimmerby, så tror jag att det kan bli Tyringes år. Inte för att man kommer ta sig till Allettan men i alla fall blanda sig i någonstans mellan plats 7-10 – dvs en till tre placeringar högre än förväntat, eller så.

Vad talar emot?

    • Ska Tyringe klättra förbi ett eller flera lag i blocket ovanför så måste man börja vinna mot dessa lag. I praktiken blir alla dessa matcher mot Dalen, Mörrum och Hanhals just sexpoängsmatcher. Dock säger statistiken nåt annat. Tyringe har aldrig haft lätt för dessa lag då de genomgående varit bättre. På 14 matcher mot Dalen har man 5 vinster och mot Hanhals har man tagit 4 vinster de senaste 11 försöken. Mot Mörrum ser det dock ljusare ut. Fem trepoängare och två oavgjorda på nio försök. Dock har Mörrum genomgående haft sämre lag än Hanhals och Dalen. Historiken talar alltså emot Tyringe i detta. Man har inte tidigare haft ett lag som kunde matcha motståndet.
    • Försvarsspelet håller inte. Tyringe släpper in alldeles för mycket mål för att kunna snegla högre upp i tabellen. Med försvarsspelet menar jag hela laget och inte bara de tre spelarna längst bak som normalt får bära hundhuvudet när defensiven haltar. Får man ordning på detta så finns chansen.
    • Tränarlösningen väcker vissa frågetecken. Joakim Andersson kör i princip sin första säsong som huvudtränare på högre nivå. Hur faller detta ut? Här kan det bli både kanon och pannkaka.
    • Finns viljan och orken där? När man som utomstående smakar på Tyringes ambitioner så känns det som att de är mer nöjda över att klara sig kvar i ettan än att sikta uppåt. Man har en målsättning om Allettan inom något år. Dock har ju alla klubbar denna målsättning men få verkar göra speciellt mycket åt den mer än att den står på ett papper.
    • Spelaromsättningen har varit aningen för hög. Tolv nya spelare in kan bli ett problem att spela ihop under första säsongshalvan.

 

Vad talar för?

    • Tyringe har fått jobba i lugn och ro under en tid. Efter turbulensen med tränarna – en soppa som får Paradise Hotel att framstå som seriös TV – så har nu lugnet återinfunnit sig i den skånska truppen. En av de viktigaste ingredienserna för att lyckas över tid är just att organisationen är stabil och alla har förtroende för varandra.
    • Tyringe har en stabil ekonomi som de byggt upp över tid. Detta ger möjlighet till kloka beslut som på sikt kommer gynna lagbygget. Vi har ju sett många lagbyggen som raserats då pengarna tagit slut och där klubbar fått göra den ena panikinsamlingen efter den andra. I de flesta fall slutar inte detta med bättre sportliga resultat. Tyringe har här lagt en helt annan grund som de ska ha stor beundran för.
    • Tyringe har en målsättning om Allettan inom något år. En plan som är realistisk och som spelare, ledare, organisation och publik kan enas bakom. Man har försiktigt börjat visa lite allvar kring detta genom att erbjuda längre kontrakt till vissa spelare för att på så sätt bygga laget över tid.
    • Ny tränare i form av oprövade Joakim Andersson. Som jag skrev ovan så kan en ny och omeriterad tränare både bli kanon och kalkon. Ser vi till det bästa exemplet på senare tid, i svensk elithockey, så kan det bli succé. Hur ifrågasatt blev inte Sam Hallam när han tog över jobbet i Växjö? Nu är han ju nästan större än Tommy Svensson.
    • Nyförvärven håller högre klass i år än tidigare. Vi är vana vid att se Tyringe värva tämligen okända J20-spelare från lite överallt i Hockeysverige. I år har man lagt ribban aningen högre och får in några spelare som faktiskt levererat på seniornivå tidigare. Här finns en klar förbättring sen tidigare år.
    • Man har fått behålla en del av sina tongivande spelare. Vi är vana vid att se hur Tyringe tappar sina topp-10-spelare varje år och att de också tappar alla unga spelare med potential. I år ser det ljusare ut och man har skaffat sig en bättre grund att stå på – som man dessutom spetsat till.

 

Med tanke på att TSoSS i år då är bättre rustade än tidigare så skulle jag inte bli alls överraskad om de presterar bättre än förväntat. Finns inga garantier att de gör det men man har gett sig själva chansen att göra det.

Och i ärlighetens namn – vem skulle inte unna Tyringe lite framgång och positiv känsla efter många år av anonym tillvaro i ettans botten och tvåans topp. Hade varit hur kul som helst om de fick överraska i år.

//Mr Troy

Följ Mr Troy på Twitter: @mrtroy15

Synpunkter – Tips – Åsikter? Mail to: mr.troy@div1hockey.com

 

Dela inlägg:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *