Krönika: Nej till supporterinflytande

Den senaste tiden har samtliga supporterföreningar gått samman och skickat ett öppet brev till Hockeypamparna i Sverige. I sak kräver man följande fem förändringar:

  1. Gör det lättare att åka ur och gå upp i SHL respektive Hockeyallsvenskan

  2. Låt endast sportsliga kriterier avgöra vilka som får chansen att gå upp i seriesystemet

  3. Riv upp alla krav på arenakapacitet för att få spela i respektive serie

  4. Utred en ihopslagning av SHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan till en enda organisation som kan arbeta för hela svensk elitishockey istället för bara sina egna klubbar

  5. Ge landets hockeysupportrar mer konkret insyn och inflytande i svensk ishockey

Jag håller helt och hållet med i sak på de fyra första punkterna. Det är sunda åsikter för att hålla liv i de drömmar och visioner som finns hos de mindre klubbarna.

  1. Att gå upp mellan serierna har alltid varit underlag för debatt. Kvalserien blev kvalmatcher och nu utreds det åter hur man ska lösa detta dilemma. I min värld borde man kika på fotbollen. Låt det lag som vinner HA bli direktkvalificerade och jumbolag i SHL åker ut. Det gör det mer rättvist och belönar de lag som jobbar långsiktigt. Sen kan man har någon form av kval för lag 2-7 i HA som möter lag 13 i SHL.
  2. De ekonomiska kraven skiljer sig för mycket åt mellan serierna. Problemet – som jag ser det – är inte det egna kapitaletkravets storlek utan att Licensnämnden är alldeles för huvudlösa i sin bedömning. Det är för många lag som kan köra ekonomin i botten under pågående säsong för att sedan rädda upp det med sponsorpengar och rekonstruktioner innan brytpunkten infaller. Ett bra exempel på det är IK Pantern och Västerviks IK som kommit i ekonomiskt knipa, under pågående säsong, men som sen fixar och trixar lite för att behålla elitlicensen. Här kunde licensnämnden göra betydligt hårdare bedömningar och tvångsnedflytta lag som konsekvent missköter sin ekonomi. Det skulle ge lag som satsar sportsligt och ärligt en större chans att prestera – inte de som i sex månader dopar sig ekonomiskt.
  3. Arenakravet bör inte styras av SHLs dröm om fina fikarum och bra utrymme för media. Arenakravet skall beslutas av tillgång och efterfrågan. Ingen klubb skall tvingas bygga större arena är de har publik för. Detta gör också att klubbar som satsar långsiktigt och hållbart kan anpassa sin kostnadskostym och fokusera på spelet snarare än att ränta pengar på ett bygge de aldrig fyller.
  4. Att skapa en elitorganisation för de tre högsta serierna är en bra idé. Att gemensamt skapa förutsättningar för svensk ishockey kommer bara gynna alla. Med det menar jag inte att man ska fördela pengar slaviskt och rättvist utan att man kommer fram till skäliga ersättningar och schyssta villkor gällande lån och korttidskontrakt. Självklart måste lagen i SHL få störst del av kakan men man ska inte heller glömma gräsrötterna som producerar spelarna till SHL.

5) Sista punkten är den jag fullt och tydligt bestrider. Nej – supportrar ska inte med automatik ha insyn och inflytande i svensk ishockey. Alldeles för många supporterklubbar styrs av folk som sätter sitt egna beteende före laget och förenings bästa. Alldeles för många supporterföreningar skriker högt om hur viktiga de är, samtidigt som de beter sig som svin vid matcherna. Alldeles för många supporterklubbar skriker om inflytande men är inte beredda att göra grovjobbet inom föreningen. Man vill ha kakan men inte hjälpa till att baka den. Man vill svina men förstår inte sambandet att detta ökar klubbens kostnader i form av mer vakter, kostnader vid arenaombyggnad, försämrad image och svagare varumärke.

Nej, supportar ska inte ha inflytande då de inte är de som driver den ekonomiska motorn inom svensk ishockey. Supporterföreningar som på sin höjd köper ståplatsabonnemang är inte klubbarnas och svensk ishockeys största inkomstkälla. Det är sponsorer och de som köper sittplatsabonnemang samt äter och dricker i arenan. Det är TV som inte vill se uppskjutna matchstarter för att någon bestämde sig för att elda en bengal tre minuter innan match. Därför ska inte supporterklubbarna ha inflytande. De bidrar minst och ska således ha minst att säga till om.

Det supporterklubbarna gör och som de i regel gör väldigt bra är att skapa inramning och stämning på matcherna. Detta är ett härligt – men inte avgörande inslag för en förenings framgång. Det avgörande är i slutändan det belopp som kommer in på kontot via sponsorer, publikintäkter och TV-avtal. Om supporterföreningarnas arbete vore så avgörande skulle IK Pantern aldrig spela i HA och Djurgården skulle vinna SM i princip varje år. Det finns alltså ingen korrelation mellan supporterföreningar och klubbens framgångar. I slutändan handlar det alltid om vilka långsiktiga ekonomiska muskler som föreningen har.

Om supportrarna vill ha inflytande är lösningen enkel. Lös medlemskort i föreningen och gå på medlemsmötena. Jobba er upp till styrelsen och förändra föreningen på ett demokratiskt sätt. Sätt er där och gör grovarbetet med 20 möten om året som bara handlar om formaliteter. Det är så ni kan skaffa er inflytande. Inflytande ska ni inte få för att ni skriker högst och för att ni älskar att åka buss och dricka öl med kompisar.

Det finns en anledning till att det svenska föreningslivet är uppbyggt av just ett medlemssystem. En medlem har en röst och därmed lika mycket inflytande som alla andra – oavsett vilken bakgrund man har. Detta gör också att föreningar faktiskt också är en direkt demokratisk organisation. Om någon med alldeles för konstiga idéer försöker ta över en förening så går inte det, då resten av medlemmarna kommer ställa sig emot.

Att då ge inflytande till en grupp människor som står utanför den organisationen – just för att de är en viss grupp människor med en viss anknytning till klubben – är inget annat än odemokratiskt och ett direkt hån mot den svenska föreningsmodellen. Frågan är om det inte per definition ens är förenligt med grundkraven som finns med att få kalla sig just förening. Där fastslås att det är medlemmarna som styr föreningen och inga andra. Framför allt finns där ingen paragraf om att inflytande måste ges till de som skriker högst.

Innan jag framkallat för många hjärtinfarkter bland de som känner sig träffade vill jag säga att det finns väldigt många bra supporterföreningar som också gör allt för sitt lag och detta utan motkrav. All heder och all respekt till er.

Tyvärr så fungerar inte de flesta supporterföreningar så. De är ett oftast ett gäng män som bara älskar att skräna, slåss, supa och leva jäveln och i detta används ishockeyn som den gemensamma nämnaren. För ni hade helt enkelt inte vågat bete er på samma sätt inför flickvännen, sambon, frun, arbetsgivaren eller släkten. Men på en hockeyarena vågar ni leva ut. Skrika könsord, hatramsor och tända bengaler blir helt plötsligt tufft och coolt och ur detta vill ni ha inflytande i svensk hockey. Nej TACK!

Den dagen som supporterföreningar ska få inflytande i föreningen de supportar är den dagen som de också avfärdat alla rötägg i gruppen. När de tar starkt avstånd från deltagare vars enda syfte är att slåss, supa och skapa oro också slängs ut och portas kan diskussionen återupptas. Den dagen som supporterföreningen och klubben gemensamt hjälper till att få slut på det destruktiva beteendet så kan en dörr öppnas för inflytande. Den dagen som supporterföreningarna kan lyssna på klubbens uppmaningar utan att bli kränkta och arga så kan inflytande komma på tapeten. För som det är idag så kräver supportrarna en massa men när motkraven kommer i form av klubbens önskemål om bättre uppförande så åker offerkoftan fram snabbare än kvickt. Sen gör man sig – helt utan självinsikt – till ett offer större än Jesus och drar igång ett snack ingen kommer vinnande ur. Så har det sett ut alldeles för ofta.

Tro mig. Jag älskar sund supporterkultur. Supporterkulturer som i med- och motgång stödjer sitt lag är något fint. Ur detta kommer också en gemenskap som för många också blir ett personligt lyft. Man blir en del av något större. Sköter man detta på ett fint sätt – som exempelvis KRIFs supportrar White Angels – så kommer inte bara supporterkulturen att frodas utan även föreningen man stöder. Man blir helt enkelt starkare tillsammans. När man nåt dit kommer alla gynnas och det är där målsättningen måste vara.

// Mr Troy

Synpunkter – Åsikter – Tips? Mail to: mr.troy@div1hockey.com

Följ Mr Troy på Twitter: @mrtroy15

 

Dela inlägg:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *