Krönika: Sjömannen ber inte om vind – han lär sig segla

Alle man till länsarna, sträck seglen, surra surrningarna, spä den salta sillen och lägg torsk på torsk.

  • Troja är dåliga
  • Det finns ingen ljusning
  • Allt okritiskt gnäll är tillåtet

Hur ligger det då till med den trojanska hästen som uppenbarligen fått skörbjugg. Ja, det ser inte bra ut. Laget underpresterar just nu och har fått en tuff inledning på serien. Med endast 19 omgångar kvar i en serie där det enda som gäller är att komma topp fem så måste det ageras. Så tycker väldigt många. Sen haglar buden om allt ifrån att värvningar, avgångar, och att tränarbyte måste ske.

Jag kan hålla med. Det såg inte bra ut på försäsongen och det har inte förbättrats de fyra första omgångarna.

Därför ska jag nu analysera katastrofen. Fem poäng på fyra matcher är ju under all is. Det var ju fyra superenkla matcher som bara skulle spelas hem. Man öppnade planenligt med en halv överkörning av Hammers, följde upp med att torska mot Dalen, ny torsk hemma mot Kalmar och endast två poäng mot Mörrum. Katastrofen är ett faktum. Hela skiten har gått på grund.

Eller är det verkligen en poängkatastrof såhär långt? Hur många lag kommer ta poäng borta mot HC Dalen i år? Som det sett ut hittills så tror jag att Dalen kanske kommer tappa högst 10 poäng hemma. Matchen mot nykomlingen Kalmar hade också sina sidor. Men en nykomling brukar komma in i en serie och spela över sin förmåga de första 5-10 omgångarna. Det stora bottennappet såhär långt är faktiskt matchen mot Mörrum där Troja borde tagit tre poäng och med god målskillnad. De andra matcherna säger jag inte så mycket om. Rationell poängutdelning efter fyra matcher borde således vara sex till nio poäng och inte mer. Verkligheten säger att Troja fiskat ihop fem. Förvisso någon poäng mindre än kalkylerat.

Hur har spelet då sett ut?

  • I två matcher har man olyckligtvis släppt in första målet på ett konstigt sätt och motståndarna har fått första hugget. Tyvärr har Ragnewall fått ta båda de kallduscharna. För övrigt har målvaktsspelet varit okej.
  • Boxplay har sett bra ut (92,31%). Motståndarna har inte fått till speciellt farliga powerplay utan Troja har i de flesta fall akterseglat motståndarna och seglat i hamn boxplayet utan större grundkänning.
  • Powerplay (20,00%) ser inte helt chanslöst ut även om där kan förbättras. Men utan offensivt självförtroende kommer det inte heller håvas in framgång i denna spelform.
  • Defensivt ser det ganska bra ut (8 insläppta). Man tillåter inte att resultatet rinner iväg. Man är heller inte överspelade på något sätt. Det är inte defensiven som gör att skutan fått slagsida. Även om backarna kan rycka upp sina offensiva prestationer så är det inte en läckande defensiv som just nu är problemet.
  • Offensiven ser stundtals vettig ut. Troja får långa anfall på motståndarna. Troja har hittat en balanserad forechecking som gör att man vinner en hel del puckar på offensiva blå. Problemet ligger i just kryssande i anfallszon. Tränare Forsberg sa det själv efter Mörrumsmatchen att spelet måste bli rakare och det kan jag hålla med om. När smörpassen inte sitter och passningssjälvförtroendet är i botten så måste man förenkla. Istället för att envist fortsätta segla i motvind så kan lösningen ibland heta åror. Man får helt enkelt svetta ner sig och ta stryk. Låta piskan vina för att hålla upp takten.

Några tycker att Troja värvat för dåligt och att det är spelarkvalitén som brister. Där ligger inte problemet. Troja hänger väl med i matcherna och till och med för matcherna. Kompetensen finns där på alla plan. Spelar man som Mörrum gjorde senast, där man knappast kommer ur egen zon de första 20 minuterna, så har man problem. Då har man för dåliga spelare per insats. Släpper man in 4-5 mål i varje match så ger man sig inte själv chansen att vinna. Det gör inte Troja. Det läcker inte. Gör man som Tyringe och blir överkörda med 6-0 – ja då har man problem.

Det Troja har problem med är målskyttet. Med bristande självförtroende kan det bli oerhört svårt att göra mål. Alla studsar och toucher går emot en. Varje enskild händelse tolkas som något negativt. Man blir som Arne i Segelsällskapsresan. Varenda manöver slutar i tragedi och man blir utskrattad.

Men Troja är inte där. Fyra av fem komponenter ser inte så dåliga ut. Målvaktsspelet, backspelet, boxplay och delvis powerplay fungerar. Det som saknas är det där sista lilla extra. Det lilla extra som kommer komma när självförtroendet återvänder.

Hur vänder man då denna skutan? Ja, det är här ledarskapet kommer in. Det gäller att fortsätta gnida på och tro på sig själva och organisationen. Tränarbyte fungerar statistisk endast i ett fall av fyra. En dyr chansning som inte alltid leder nån vart. Nyförvärv har tendensen att visa upp sig två-tre matcher för att sedan falla tillbaka. Snarare är det så att någon av spelarna i detta läget måste kliva fram och visa vem som är kapten. En spelare som kan navigera ur denna malström av dåligt självförtroende. Någon som visar upp attityden att ro skutan ur denna målskyttesstiltje.

Det kan faktiskt räcka med en hel match av medstuds mot Tyringe. En match där några enkla puckar ramlar in och man ganska snabbt får en komfortabel ledning. Kan man sedan följa upp detta med en ny bra insats kan vändningen ha kommit.

Men än så länge kan vi nog sitta ner i båten och låta Kapten Forsberg ta ut riktningen.

För jag tror fortfarande på Troja och trojas lag. Hade man varit utspelade i matcherna hade jag varit orolig. Men det är man inte. Därför sitter fortfarande Mr Troy i sin lilla optimistjolle och länsar sig fram i god fart – trots att färden går motströms.

// Mr Troy

Åsikter – Synpunkter – Tips? Mail to: mr.troy@div1hockey.com

Följ Mr Troy på Twitter: @mrtroy15

Dela inlägg:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *