Matchanalys: IF Troja/Ljungby – Tyringe SoSS

Då var matchen slut. Jag hade en skrämmande tanke inför tillställningen om ett lag som kanske känner sig lite bekväma och ett lag som inte har något att förlora. Idag slog bekvämligheten enkelt den ångestminimerade förlusten. Ett lag spelade hockey i sådär 15 minuter och sen var matchen slut.

För det blev aldrig varken skrämmande eller en tanke. Det blev 60 minuter uppvisning av kvalitétsskillnad. Som när benchmarkern Rolex möter sin Bangkokinspirerade kopia Lolex. Ja, så brutal var skillnaden.



 

Första Perioden:

Troja kom ut och visade direkt att man inte hade någon pågående svacka sen Tranåsmatchen. För under tretton minuter och femtiofem sekunder körde man över TSoSS. Eller som man också kan säga. Tyringe kvarstod i sin useldivision medans Troja spelade bra ettanhockey. För i praktiken var det spel mot ett mål.

Spel mot ett mål kom inte som ett resultat av att Troja faktiskt var speciellt bra utan för att Tyringe var usla. När man inte får pucken ut ur egen zon utan åker runt och uslar i egen zon så är det bara en tidsfråga innan man släppt in första målet. Efter första kommer också andra, tredje och fjärde målet och i just den ordningen – i de flesta fall. För Tyringes del hade det inte spelat någon roll i vilken ordning Troja gjort sina mål. Man var ändå uselt chanslösa i första.

    • 03.08   1-0 skickade Karl Olofsson in efter en fin passning av Carl-Johan Sjögren.
    • 07.06   2-0 skickade Karl Olofsson in i Tornefeldts vänstra kryss, efter pass av Carl-Johan Sjögren.
    • 13.04   3-0 skickade Mattias Åkesson in efter att ha blivit framspelad av Hampus Olsson.
    • 13.55   4-0 skickade William Romfors in efter pass av Carl Ernstig.

Sedan var matchen över. Det tog Tyringe inte mer än knappa 14 minuter av exceptionellt uselt spel att förlora denna match. Kan inte varit långt ifrån säsongsbästa på den punkten.

Skotten i första slutade smickrade 15-1 till Troja och då ska vi ha i åtanke att det nog var närmare till 20 skott för Troja än två för Tyringe. Första perioden således till hemmalaget. Man river av de första 20 på teknisk knockout. En sådan teknisk knockout som uppstår om man ställer Hulken och Gollum i samma boxningsring.

 

Andra Perioden:

Eftersom matchen nu var lika het som förtroendet för ett ryskt dopningslabb så rullade det bara på. Den stora skillnaden mellan första och andra var att Troja blev mer och mer bekväma. Man började slarva helt enkelt.

Samtidigt bestämde sig gästerna för att inte vara så fullständigt usla längre. Man steppade helt enkelt upp. När då Hulken väljer att börja hänga lite i hörnet och dricka vatten, samtidigt som man stoppar uppiggande i Gollum så blir helt plötsligt saker och ting annorlunda för stunden.

Dock skulle Troja först utöka till 5-0 genom Elfströms andra mål för kvällen. Helt frispelad efter att Victor Romfors åkt slalom genom Tyringe zon. Den redan dödade matchen dog således igen efter 22.17.

Det som sedan hände var att gästerna började åka skridskor. Man började lägga ur pucken enklare ur egen zon. Man började få till något som kan liknas vid en match. För efter Trojas lågriktade 5-0 under Tyringes redan slappa bälte så kom man faktiskt in i matchen. Belöningen för att man faktiskt började ta i – var att man också belönades.

Reducering två gånger om genom Felix Lidgren, efter 28.43 Sedan Melker Eriksson efter 37.24. 5-2 var nu helt plötsligt lite roligare siffror.

Även om jag råkade skriva ett par positiva meningar om Tyringe här ovan så innebär det inte att de var nära nånting av forcering. Troja hade rätt bra koll på matchen. De två målen som gästerna gör är bra hockeymål men förutom de två skotten hade de egentligen bara två vettiga chanser till på hela matchen. Ett högt skott upp vid första stolpen som Anton Svensson fick sträcka sig på, samt ett friläge i tredje.

Även andra perioden går till Troja sett till chanser. Kom ihåg att vi här bara pratar om att Gollum fick in två lavetter på en fikande Hulken, som redan bankat ur all aggression ur motståndaren.

 

Tredje Perioden:

Spela-av-tid-hockey kan vara sådär alldeles lagom ointressant. Troja kom ut med en målsättning i tredje – spela hem matchen. Det gjorde man också. Det enda som Goll… förlåt Tyringe hade i tredje var ett friläge som man fick efter att Troja drällt med trissan på offensiv blå.

För ser vi åt andra hållet så hade Troja två ramträffar samt en stekhet styrning av Oscar Öhman. Detta också bara som urval av alla chanser.

För glöm inte. Hulken torskar inte mot Gollum och så inte ikväll heller. Skotten 44-11 vittnar helt om hur matchbilden såg ut. Man kan inte lägga smink på suggan och försöka få fram något som en liknar att gästerna hade en chans.

När dessutom tredje då blir en avspelningsperiod för seriens bästa defensiv så ska det till ett mirakel om ett uddlöst men glatt läckande Tyringe ska vända på steken. Därmed finns det egentligen inte mycket att kommentera om tredje.

 

Sammanfattning:

Sett över 60 minuter är resultatet klart i underkant. The big red mean machine gick inte på fullgas denna afton – förutom möjligtvis de första fjorton minuterna i första.

Tyringe bevisade att man är ettans bästa usellag. Man kom in med någon nonchalant inställning som mest påminde om att man givit upp på förhand. För i 50 minuter var man inte bra. Men, man hade en tiominutersperiod i andra akten där man faktiskt visade upp att man ändå kan prestera bra. Man knöt ihop försvaret bra och vågade sätta press på Troja. Med detta så kom också utdelningen. Man har således ett vettigt spel i sig men man är för ojämna i matchen. Självklart vill alla lag bjuda på rolig hockey. Det är ju roligare både för spelare och åskådare att se och spela rolig hockey. Men gästerna borde kanske istället göra en Hammers och försöka grisa till sig poäng med ett spel som får vara tråkigt. Det får bli en köttmur. Det får bli en massa icing. För glimtvis så finns det kvalitéer i detta lag. Men man måste glimta mer än tio av sextio minuter.

För Troja så var denna match bara ytterligare en stor grön bock i poängprotokollet. Man vinner enkelt och stabilt. Formationen Sjögren, Olofsson, Hansson utmärkte sig lite extra denna afton. Man visade en tyngd i spelet som var en fröjd att se. Victor Romfors bjöd på ett par härliga körningar som mycket väl kunde resulterat i mer om självförtroendet varit på topp. Kevin Karlsson gjorde samma sak. Visade upp lite härlig skridskoåkning. För övrigt var hela laget stabilt och inte många plumpar kan kastas på laget.

 

// Mr Troy

Följ Mr Troy på Twitter: @mrtroy15

Dialog? Mail to: mr.troy@div1hockey.com



Dela inlägg:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

error

Gillar du Div1hockey? Följ oss på våra sociala medier så får du senaste nytt direkt!