Matchanalys: Vimmerby HC – IF Troja/Ljungby

”Bara den som vet hur det känns att besegras kan gräva sig ner till djupet av sin själ och hitta den extra gnutta kraft som krävs för att vinna en jämn match.” – Muhammad Ali



Det ligger en hel del sanning i Alis uttalande. Med varje förlust så kommer man en match närmare seger. Inte för att Troja på något sätt ska be om ursäkt för kvällens seger – man gör det bra över 60 minuter.

Troja släpper in ett mål vart 49:e minut. Ironiskt nog var det nästan på minuten som VHC gjorde sitt mål. Man behövde två och en halv period för att spräcka Ragnewalls nolla.

Kraften hade Troja ikväll. Man grävde lite djupare och med lite större själ än VHC. Men jämnt var det.

 

Första Perioden:

En match brukar börja med att hemmalaget tar kommandot. Så även denna. Troja hamnade direkt i försvar och VHC körde på. Inte så där superintensivt som man kan se vissa hemmalag göra men ändå med bra kontroll över joysticken.

För de första tio hade man. Närmast ett ledningsmål kom Niklas Salo som lyckades skjuta utanför på de läge han blev serverad i slottet. Här fanns sekvensen då Troja hade vissa problem att freda målet. Framför allt var det kedjan med Salo, Semjonov och Whigley som gav stora problem för Troja. Denna kedja lyckades gång på gång bita sig fast i Trojas zon och skapa chanser. Utöver Salos jätteläge så kom man in och fick avsluten från hyfsade lägen även om Ragnewall inte såg så oroad ut.

Efter halva första perioden så jämnade spelet ut sig. Trojas formation med Öhman, Åkesson Elfström var de som satte störst press mot Helikopter-Tomas. Resterande kedjor lyfte sig också men fick kanske inte de långa anfallen som ovan nämnda kedja och Semjonovs line i VHC. Men kort och gott så kan man sammanfatta det så i första. Båda lagen hade varsin kedja som skapade press så fort de kom in medans resterande kedjor hade lite mer böljande spel.

Men så var det saken med bra lag och enkla mål. Trots alla puckar som lagt in mot mål – från båda lagen – så var det Tobias Törnqvist som fick ge Troja ledningen efter 13.05. Ja, ett till synes enkelt mål där han kastar pucken från blå. Men en väl avvägd avfyrning ihop med ett bra täck framför mål så får man också enkla mål. 0-1 till Troja.

Oscar Öhman bryter in över blå efter 17.05 och utökar till 0-2. Ett mål som också kan tillskrivas som ”enkelt”. Han drar på från ovansidan av tekningscirkeln och Helikopter-Tomas såg för en stund ganska mänsklig ut i VHC-kassen. Inte en tavla men helt klart en puck som han hade hanterat i fornstora dar.

Så får vi nog se på första perioden. Tämligen jämn sett till puckinnehav och chanser men med skillnaden att Troja gör ett par mål medans VHC inte gör det.

 

Andra Perioden:

Ska man ge andra perioden till något lag så får det bli till hemmalaget. Man inleder perioden aningen bättre än Troja men hålls på utsidan av ett bra försvar. Det hettade inte ens till när man fick matchens första powerplay efter 27.14.

Det var väl också nu man som bortasupporter började känna att denna matchen kunde gå vägen. Den vimmerbyska katten osar inte lika hett i år som förra året. Då hade man spetsen som hade kunnat avgöra denna match i andra perioden.

Istället så repade sig Troja efter halva och fick fart på rören. Alexander Edström skjuter i Helikopterns vänstra stolpe och var därmed någon centimeter från att utöka till 0-3. Detta var väl egentligen periodens bästa chans. Resterande chanser för lagen kom utifrån eller ur ganska dåliga vinklar då det var två lag med bra kontroll bakåt.

 

Tredje Perioden:

Det var nu som hjärtat började paddla kanot. En tvåmålsledning in i tredje, borta mot VHC, är fortfarande ingen garanti för poäng. Detta tänkte VHC också bevisa. För om de två första perioderna var jämna så var den tredje inte det. Tolka inte detta fel som att Troja spelade dåligt eller Vimmerby bra utan som att det var ett lag som jagade och ett lag som var jagat.

VHC började nu visa glimtar av det lag man en gång var. Oliver Kempainen får iväg ett avslut som Regnewalls ljumskar fick jobba hårt för att nå ut till. Anton Carlsson får lite utrymme i slottet men skjuter innan pucken landat på isen. Touch på den och reduceringen hade varit inne.

Istället fick man vänta till 50.17 innan Anton Carlsson reducerar. Jakob Karlsson frestade på Ragnewalls ljumskar åt andra hållet och Anton står vid stolpen och rakar in returen. Reduceringen inne fyra sekunder efter att Troja blivit fulltagliga efter Mattias Åkessons tripping.

Det var nu man började se ragnarröken och fukten från syndafallet. VHC hade här en bra press på Troja i jakten på reducering. Inte blev det sen bättre av att Karl Olofsson dra på sig en tvåa för crosschecking efter 52.26. VHC hade här ett ypperligt läge att kvittera.

Men så var det saken med seriens bästa boxplay. Visst försökte VHC etablera tryck men Troja rensade undan förtjänstfullt. Efter utvisningen fortsatte försöken att etablera tryck i bortalagets zon – utan att egentligen lyckas.

Med knappa två kvar så får Helikopter-Tomas landa i båset. VHC satsar på sex utespelare. Man får inte till något tryck alls och Troja får chans till ett ENG. Mattias Åkesson hade inte siktet inställ denna kväll utan lägger pucken en halvmeter utanför med 90 sekunder kvar. VHC gör ett nytt försök att komma över blå men blir åter igen stoppade. Denna gången visade Oscar Öhman hur man lägger in den i tom kasse. 1-3 på tavlan efter 58.43 och matchen var över.

 

Sammanfattning:

Detta var en match som i mångt och mycke påminde om de sex matcherna förra året. Två lag som i grunden är ganska jämna och har en vettigt defensiv. Skillnaden i denna matchen var att i år är det Troja som har spetsen som VHC hade förra året.

För åter igen så får bra lag enkla mål. En bra defensiv gör att motståndarna måste kämpa in varje puck. Vi ska inte förta VHCs insats. De kommer gå en ljus framtid till mötes när Horsky byggt om till sin filosofi. Man kanske inte kommer bli lika bra som förra året men helt klart kan man bygga ordentligt på det man har – och nå Allettan.

För Trojas del så var det ytterligare en bortaseger som man ”grisar” sig till. Man gör inte sin bästa match men man gör det man behöver för att vinna. En egenskap man kanske inte hade fullt ut förra året. Man behöver inte spela bra i 60 minuter då man har spetsen i år som på egen hand kan göra ett mål.

Om man dessutom fortsätter att bara släppa in ett mål vart 49:e minut så kommer man bli väldigt svårslagna även i framtiden.

Ikväll grävde dock Troja ner sig till djupet av sin själ och vände det negativa till något posititvt.

 

// Mr Troy

Följ Mr Troy på Twitter: @mrtroy15



Dela inlägg:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

error

Gillar du Div1hockey? Följ oss på våra sociala medier så får du senaste nytt direkt!