Matchanalys: Tranås AIF – IF Troja/Ljungby

Då var kvällens drabbning över. En drabbning som aldrig blev någon drabbning utan snarare en match där ett lag byggde ihop ett skåp och sedan visade vart det skulle stå – utan att rådfråga sina gäster.



Hur var det med Trojas skåp för kvällen och tankarna kring vart det skulle stå? Det enkla svaret är att Troja inte ens hade ett skåp och ännu mindre nån idé om placering. Man kom med en ofullständig hög med virke, man hade ingen aning om hur insexnyckeln skulle användas och man slarvade bort skåpet långt innan man hittat nånstans att förvara det.

 

Första Perioden:

Som förväntat kom TAIF ut med rätt bra gas under grillorna. Man visade upp det jag tog upp i tidigare inlägg att man hade som plan att sätta tonen – vilket man också gjorde. Inte för att man fick ut speciellt mycket ur det i inledningen men initiativet var taget.

Ja, man skapade faktiskt inte mycket mer än ett par skott i Ragnewalls bröstplatta. Inte ens när man i första perioden totalt fick spela en man mer i sex minuter fick man ut speciellt mycket. Faktum är att samtliga tre powerplay var dåliga. Man lyckades aldrig etablera något vidare tryck mot gästerna.

Dock ska vi komma ihåg att Tranås körde full gas i hela första perioden.

Det som fortfarande är en gåta är hur det inte kunde bli mål efter sådär elva minuter. Lite trassel kring Ragnewall och pucken kom på något märkligt sätt ut till en sopren Tobias Sjökvist som egentligen hade helt öppet mål. Men Ragnewall slängde sig och han dit på något sätt han förmodligen inte vet själv. Närmare ett ledningsmål kan man inte komma.

Vi ska fortfarande komma ihåg att Tranås trots sitt massiva puckövertag inte fick till mer än några bröstvärmare utifrån. Trojas försvar var för kvällen bra i första perioden.

Där var det ju självklart att det var Troja som tog ledningen på ett klassiskt skitmål. Carl-Johan Sjögren bryter in och trycker in pucken under Victor Johnsson. Johnsson själv anser att målet borde dömas bort men det är nog mer en önsketanke än att det var något regelvidrigt. Allt detta efter 18:12.

Ja, så kan hockeyn vara ibland. Det är målen som räknas. Med detta förväntade nog sig de flesta att matchbilden skulle komma att ändras till andra perioden.

 

Andra Perioden:

Om Tranås kom ut bra i första så kom de ut bättre i andra. Under de första tio minuterna så skapade man ytterligare två helt öppna mål där man enkelt borde kunnat skyffla in kvitteringen. Man varje gång man försökte så var där någonting i vägen. Ett ben eller en skridsko eller nåt annat.

Men de första tio i andra perioden var kanske TAIFs bästa i hela matchen. Troja hade faktiskt inte mycket att sätta emot.

Sista tio i andra var spelmässigt jämnare med fler längre anfall från bägge hållen. Här kom sekvenser där man faktiskt skulle kunna få in ett mål eller två när lagens försvarsspel var lite virrigare. Men framför allt Ragnewall i gästkassen såg till att perioden blev mållös.

Inte mållös på grund av forwards utan mållös på grund av att båda lagen hade ett stabilt försvarsspel.

För övrigt såg andra perioden snarlik ut som den första. Tranås körde på och Troja agerade med lugn. De få gånger det hettade till på allvar så fanns Ragnewall där och gjorde sitt jobb.

 

Tredje Perioden:

Den som nu trodde att Tranås energi skulle vara på upphällningen trodde fel. Ikväll krämade man ut det man hade i laget.

Dock började perioden till gästernas fördel. Ett powerplay efter 46 minuter gav Troja chansen att få lite andrum. Man presterar här ett bra powerplay där det inte var helt långt ifrån att ledningen utökades. Det var också den minuten i matchen där Troja faktiskt visade upp någon form av hållbart offensivt spel. Det var också den minuten där man på allvar stresstestade Tranås.

Det var också det enda powerplay som Troja fick med sig och det är ganska talande för utvecklingen i matchen. Man fick aldrig något tillfälle att bryta Tranås 59 minuter långa momentum.

59 minuter av inbyggd energi och anspänning.

Förutom powerplayet så får Troja en ordentlig chans i tredje. Mattias Åkesson är en ramträff ifrån att utöka till 0-2. Ett mål som – om det kommit – varit helt oförtjänt.

Troja släpper in ett mål sådär vart 47:e spelminut. Nästan på klockslaget kom så kvitteringen. Anders Skoog drar med sig hela trojaförsvaret över på sin kant. Spelar över centrallinjen till en helt fristående Pontus Eklöf som enkelt kan raka in pucken efter 50.56. Välförtjänt så det sjunger om det. Märktes också tydligt att det var ett väldigt förlösande mål för hemmalaget. På snudd till TV-pucksglädje efteråt.

Efter 56.16 kom så ännu mer TV-puck. Efter det enda egentliga misstaget från Ragnewall så får Fredrik Lindström fatt i pucken och kan runda målet. För sjätte gången i matchen fick Tranås öppet mål och Fredrik missade inte. Ledning för hemmalaget och ett väldigt förlösande sådant. Ett mål som kan bli viktigt för framtiden.

Sedvanligt försökte Troja sig på sex mot fem men bestraffningen kom omedelbart. Max Rapp punkterar tillställningen med ett ENG, 3-1,  efter 58.17.

 

Sammanfattning:

Det var ett heltaggat hemmalag som mötte ett mindre motiverat bortalag. Tranås arbetade sönder Troja och tryckte till slut ner dem i ullsockarna. Därom råder inget tvivel. Man gav helt enkelt aldrig Troja chansen att komma in i matchen.

Det enda som höll spänning i matchen var en storspelande Wictor Ragnewall som för kvällen faktiskt gav Troja chansen att vinna. Ett par av räddningarna aspirerar nog på årets räddning.

Kollegan Victor Johnsson hade en betydligt trevligare resa. Det kom inte speciellt mycket farligt mot honom denna kväll.

Försvarsspelet var det som utmärkte de båda lagen. Inte något lag släppte speciellt många kontringar mot sig. Båda lagen höll motståndaren på utsidan till största delen. Troja hade mer bestyr med detta då man inte var på tårna. Tranås gjorde det bra. De få gånger som Troja kom över offensiva blå så hamnade man gärna i sarghörnet eller bakom mål.

Tranås vinner matchen välförtjänt och skapade sig ett bättre utgångsläge inför sista halvan av serien. Man presterar den bästa match jag sett TAIF göra. Håller man i detta i resten av serien kommer man klara Allettan. Faller man tillbaka i gamla synder kan allt hända. De kommande matcherna får visa vilken nivå man vill hålla.

För Trojas del handlar det om slicka såren. Det var en förlust man få acceptera och gå vidare ifrån. Man gör inte sin bästa match då man inte fick upp tempot på den nivån som krävs. Detta kommer nog tränare Forsberg också låta laget veta.

 

// Mr Troy

Följ Mr Troy på Twitter: @mrtroy15

Åsikter – Tips – Synpunkter? Mail to: mr.troy@div1hockey.com



Dela inlägg:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

error

Gillar du Div1hockey? Följ oss på våra sociala medier så får du senaste nytt direkt!