Omgång 5: Det är aldrig för sent att ge upp

Den femte rundan i hockeyettan södra är i färdigspelad. Sist ut var elefantmötet mellan Kristianstad och Kallinge/Ronneby som gick av stapeln igår kväll.

Femte omgången bjöd inte heller den på någon överraskning. Tabellen börjar bli tämligen segregerad redan såhär kort in på säsongen och fem lag börjar redan nu hänga på repet för att ha en reell chans på allettan. Jag har de senaste omgångarna efterlyst och önskat någon skräll av något lag. Det enda som levererat något i den riktningen är Mörrum som lyckats nagga både KRIF och Troja/Ljungby på poäng.

Tendensen är att sju lag verkar vilja göra upp om fem platser till allettan. Det innebär också att i nuläget har inget lag någon marginal att slappna av utan det är full fokus som gäller och inkasserade trepoängare. Ska det dessutom se ut som det brukar göra inom hockeyn så kommer detta fortsätta i ungefär fem omgångar till innan vi kan utläsa någon definitiv trend. Men runt omgång 10, tror jag, börjar vi kunna se vilka av dessa sju lag som kommer ta en högre placering och vilka som kommer få slåss hela vägen fram till omgång 22.

 

HC Dalen – Mörrum GoIS:

Som sagt. Det är aldrig för sent att ge upp. Mörrum gav upp sent i denna match. Faktum är att man inte gav upp förren matchen var över.

Trots att Dalen hade stora delar av spelet under matchen var det tio minuters effektivitet i andra som grundlade matchen för Norrahammarsgänget. Mörrum tog ledningen genom sin stjärnback – Dave Lindarv – i första perioden. Sen vaknade Dalen till liv i andra när Jonathan Tholander kvitterade, Julius Selle Larsson satte ledningsmålet och Erik Glimberg utökade denna ledning till 3-1.

Mörrum får en reducering med sig tidigt i tredje perioden men vad hjälper det mot ett lag som Dalen som just nu kanske har seriens bästa självförtroende. Har man det självförtroendet räcker det oftast med några få bra sekvenser eller minuter i en match för att gå vinnande ur den.

Resultat: 3-2

 

IF Troja/Ljungby – Tyringe SoSS:

Lördagens drabbning i Ljungby Arena gav väldigt många av hemmasupportrarna känslan över att ge upp och gå hem. Innan det var för sent.

I sedvanlig stil inledde Troja matchen på ett alldeles fantastiskt nervöst sätt. Nervösast av dem alla var Trojabacken Jonathan Nielsen. Han gav aldrig upp sina försök att ge Tyringe ledningen på ett enkelt sätt. Efter flertalet märkliga beslut utmynnade det i en förträfflig servering till ett friläge när han gav sig på konststycket att dribbla sig ur egen zon mot två checkande Tyringespelare. Den gången borde han gett upp innan det var för sent.

Tyringe såg sin chans i första perioden. Tyringe tog sin chans. Tyringe ledde med 0-2 i första paus. Helt välförtjänt.

Sen glömde man skruva på korken. De sista 40 minuterna av matchen fanns ett lag på banan. Troja öste på och framför allt öste in mål. Ja, ni läste rätt. Troja gav inte upp utan fick in puckar som inte ens blivit mål om det varit konståkning. Islossningen var total. Man gör sju raka mål och då hade till och med Tyringe insett att det var för sent att ge upp.

Resultat: 7-3

 

Vimmerby HC – Hanhals IF:

En näst intill identisk kopia av Dalenmatchen. Hanhals går ut och tar ledningen i första perioden och lyckas hållas detta över pausvilan.

Vimmerby kommer in i andra perioden och har insett att ännu är det inte för sent. Man kastar in tre snabba kassar inom loppet av fem minuter och vips sitter man där med en skön tvåmålsledning. Kompositör för denna vändning är VHCs Sebastian Åkesson som gör sina två första mål för säsongen.

Tilläggas skall att alla rapporter från matcher säger att detta var fullständigt rättvist då VHC förde spelet matchen igenom.

Dock hade Hanhals ännu inte kommit fram till att det var för sent. Med knappa fem kvar av matchen så ser Adam Willig till att det ska vara spännande ända in i kaklet. När sedan VHC drar på sig en utvisning med 2:39 kvar så fanns skrällen inom räckhåll. Dock tog aldrig HIF tillvara på denna möjlighet utan VHC bankar sina tre poäng efter full tid.

Resultat: 3-2

 

Helsingborg HC – Nybro Vikings IF:

Ännu en match där tendensen fanns att det kunde sluta skräll, klang och jubel. Ännu en match där tendensen blev att favoriten gick därifrån med hela skörden. Dock bjöd HHC upp till motstånd. Det var först i matchens sista minuter som resultatet rann iväg till Vikings fördel.

Hela målfesten inleddes faktiskt med att HHC hade skapat sig en tvåmålsledningen efter 10 minuter och till och med Mr Troy började snegla på denna match som kvällens potentiella skräll. Nybro tyckte inte att Mr Troy skulle vänta med att ge upp den tanken. Vikings la i en växel till och lyckades ta hem hela härligheten.

Dock säger de rapporter jag fått att HHC stod upp bra och verkligen gav Vikings en utmaning denna gång. Till skillnad mot de andra matcherna där ett lag dominerade händelserna. Stämmer detta så ser det ju bra ut för HHC att faktiskt kunna ta sin första trea inom kort.

Resultat: 3-6

 

Kalmar HC – Halmstad HF:

Jag börjar på allvar få sympatier för Hammers nu. Man har radat upp så många hederssamma förluster att Hockeyettan borde fundera lite på villakvartersfotbollen där tre hörnor istället gav straff. Tre hedersamma förluster borde ge någon bonuspoäng.

Kalmar HC stod utan vinst på hemmaplan. Det gör man inte längre. Mycket tack vare att Jarkko Oikarinen och Jesper Sellin bestämt sig för något annat. När man dessutom aldrig gav upp utan avgör matchen med sex minuter kvar så tyder det på ett bra självförtroende just nu. Ett självförtroende som kan bära en bit.

För övrigt säger rapporterna från matchen att resultatet inte speglar puckinnehavet. KHC var det förande laget och Hammers ställde upp och förlitade sig på kontring. En spelmodell som de behärskar riktigt bra efter sina förutsättningar. Hammers kommer inom kort få utdelning och banka sina tre första pinnar.

Men så länge som KHCs stjärnspelare levererar – ja, då kommer KHC vara kvar där uppe i toppen.

Resultat: 5-4

 

Kallinge/Ronneby IF – Kristianstad IK:

Omgångens elefantmöte. Matchen i omgång fem som alla såg fram emot och hade höga förväntningar på. Vad händer då? Jo, KRIF bjuder bort hela härligheten, till KIK, och får lämna banan med svansen mellan benen. Hela matchen var en orgie av felpass från KRIFs sida.

Det som var väldigt tydligt i denna match var att KIK spelade på sitt lugn och tålamod. Man har spets i laget och vet att man kommer få sina chanser om man bara är kalla nog. Kan faktiskt inte minnas mig att jag såg en enda manöver av panik från KIK:s sida igår.

KRIF däremot. Antingen ville man vinna denna matchen FÖR mycket eller så insåg man inte vilka det var man mötte. Alldeles för många passningar lades på chans och gärna huvudlöst in i mitten av banan. Det går inte att göra så mot KIK. Det går inte att bjuda på tvål mål.

Den enda egentliga individuella prestationen värd att nämnas igår var KIK:s #11 Fredrik Hansson – ja, Kristianstads svar på J-O Waldner – som bröt sig fram på sin högerkant o sen levererade ett slagskott av den högre skolan. Hans ledningsmål gav KIK mer lugn och KRIF mer desperation.

Inför sista 20 förväntade sig vi alla en anstormning från KRIFs sida. Den uteblev helt och hållet faktiskt. Istället kontrollerade KIK händelserna totalt och gav aldrig KRIF en ärlig chans att ta poäng i denna drabbning.

Måste också ge en eloge till White Angels. Bra tryck på läktaren igår samt att ni dessutom verkar vara en av Sveriges bästa supporterföreningar på att stötta er klubb även utanför isen. Det är stort.

Resultat: 1-3

// Mr Troy

Följ Mr Troy på Twitter: @mrtroy15

Synpunkter – Åsikter – Tips? Mail to: mr.troy@div1hockey.com

 

 

 

 

 

Dela inlägg:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

error

Gillar du Div1hockey? Följ oss på våra sociala medier så får du senaste nytt direkt!